Snubblade över sten XC
blacky
vinnaren
här
andra vinnaren klic
tredje
och andra bloggar
här
Och lomise och pomis och pomis_10 men dom kan jag inte blogg adressen till hålhöjd eran wiooi
Bert filmen
Kolla på honom men jag skriver inte med färg nu hålhöjd eran wiooi
Adventstid kom till mitt ensamma hus…
Adventstid kom till mitt ensamma hus…
November 27th, 2010God morgon alla Pandor,
vet ni vad det är för dag imorgon? Första advent!!! Det är den första av 4 adventssöndagar innan julafton. Då får ni tända det första ljuset i adventsljusstaken och äta de första pepparkakorna… mums!
Och imorgon ska Manny tända det största ljuset i hela Panfu! I natt ska han nämligen bygga den öppna spisen i igloon…
… och tända brasan, så att ni alltid har ett ställe att gå till för att värma era tassar. När ni går in i igloon imorgon kommer det att vara varmt och mysigt. Utanför kommer det däremot bara att bli kallare och kallare och jag är säker på att det kommer att snöa i Panfu innan året är slut… men för säkerhets skull ska jag nog fråga Manny om han har sett några tecken på det.
Dessutom vill Lili hänga upp de första sockorna till adventskalendern imorgon. Hon har stickat så att tassarna nästan har trasslat ihop sig de senaste dagarna! Men det är ju för en god sak. Från och med första december kommer hon varje dag att gömma en liten present i sina hemstickade strumpor!
Apropå presenter… har ni redan skrivit önskelistor till tomten? Vad önskar ni er? Skriv gärna era önskningar i kommentarerna. Kanske kan Lili byta ut en eller annan present i adventskalendern.
Håll höjd,
Max och Ella
P.S. Nu ska vi och Manny ut i skogen i Panfu och hugga ner en stor julgran. Imorgon kommer ni att kunna se den klädd och fin någonstans i Panfu. Men vi säger inte var
ännu en medelande från Xdalen
legenden om ugglornas rike
ää
oj min dator och otur
en liten bild
Hejj alla pandor
Bloggstafettet
Hejsan!
Stafetter i alla sporter har 4 lagspelare som utför varsin etapp eller del och så är det också i Panfus blogg-stafett. Del 1 sprangs av Lomise som skriver bloggen Lomise ( ), del 2 av _Edward_ och Bogno som skriver bloggen Panfustars och del 3 av Emmy_10 som skriver bloggen klaracool. En lagspelare saknas alltså!!!
Det måste åtgärdas på momangen! Alla Pandor som är intresserade av att springa sistasträckan kan anmäla sig i kommentarerna till på söndag 28 november. Skriv både er bloggadress och ert pandanamn.
Håll höjd!
Max och Ella
P.S. Tro inte att bloggklubban kommer att ätas upp efter den sista etappen! Nej nej, bara för att den här blogg-stafetten snart är över betyder det inte att det här är sista chansen att vara med – det kommer komma fler stafetter nästa år !
Manny kroset
ännu en medelande från Xdalen
interjuve
alla nej NEJ ja
Wiooi vad gör ni om nån är elak mot er
Alla gråter bryr mig inte om
wiooi vad har ni för favo djur
alla pumor hundrar
wiooi vad har ni för intressen
alla piano rida
blogg bilder En hade gått hålhöjd eran wiooi
ett täst
ifomarson
Okej
Klik
Här
Klicka här
Här
så det var alla bloggar Hålhöjd eran wiooi
4 delar
Jaha fian delar Anzy var bäst på det där tyckte jag
Del 1 - skriven av Rebecca10
Dag 1:
Kära Pandor!
Jag sitter i rymdskeppet och väntar på att komma fram. Det tar en väldigt lång stund, men här hinner man inte få tråkigt iallafall. Men min Marieta Missi var istället uttråkad. Hon for omkring som en apa, hoppade upp och ner,
och fortsatte in i styrhytten. Då råkade hon hoppa på en av styrspakarna och slog på ultrafarten! Ingen hann göra något, och vi kraschade på en helt okänd planet! Jag och Misssi stiger försiktigt ut, och märker att hela planeten är rosa. Och vet ni varför? Den är gjord av tuggummi! Men Missi har redan hunnit hoppa på en av högarna med tuggummi-massa, och hon fastnar. Jag försöker hjälpa henne, men just då kommer en stor gestalt flygande mot oss! Vad kan det vara…
(Fortsättning följer…)
Del 2 – skriven av Anzy
Dag 2: Hjälp! Det var en stor röd-rosa varelse som liknade en uggla och hade något kattliknande huvud. Varelsen plockade upp min lilla Marieta Missi och flög iväg! Jag blev förskräkt, tänk om den uggle-liknande varelsen skulle skada henne! Jag fick en idé! Prof. Bookworm hade gett mig många olika par skor som var speciella på var sitt sätt. På lappen brevid skorna stod det: Avklistrande skor. Jag antog att när man går på tuggummit så skulle man inte fastna så lätt! Så jag satte på mig dom, de passade perfekt! Jag öppnade rymdskeppsdörren igen och tog ett försiktigt steg ut på tuggummit. Det funkade, Jag kunde gå på tuggummit. När jag lyfte foten efter den hade vart på den rosa klistriga ytan så lätt det som när man drar väldigt segt tuggummi från något hårt den fastnat på! Men huvudsaken var att det gick att gå! Som tur var, var gravitationen väldigt lätt, så jag kunde hoppa rätt högt! Jätteroligt! Men jag hade inte tid med det just nu! Jag gick ett stort rosa berg där jag hade sett varelsen flyga mot! Efter en lång tid när jag äntligen kom fram så såg jag att på ena bergs-sidan fans det ett stort bo! Det såg ut som ett riktigt stort fågelbo! Fast rött. Den stora uggle-katten verkade inte vara där så jag smög mig fram och klättrate långsamt upp till boet! När jag kollade ner i boet såg jag min lilla pokopet där helt oskadd! jag skulle springa fram och krama henne när en stor skugga tornade upp sig! Något stort stod bakom mig Mitt hjärta bankade hårt men jag vände mig om!
(Fortsättning följer…)
Del 3 – skriven av Pinkiepie
När jag vände mig om blev jag JÄTTE-FÖRVÅNAD! Det var inget stort alls bakom mig. Bara min söta lilla bolly. Tigger. Hon började prata med mig på sitt bollyspråk. Men det var svårt att höra vad hon sa för hon var liv-rädd.
- Stor Uggle-katt. Tog skepp. Jag hoppa ut. Måste skynda oss bort.
- Jag förstår. Kom nu Missi.
Jag tog båda i famnen och hoppade ner från det höga boet. Jag sprang mitt snabbaste, men så kom jag på. Skeppet var ju sönder. Jag blev jätterädd: Vad ska jag göra?, tänkte jag för mig själv. Jag var så rädd, att jag inte märkte att jag ramlade ner i ett hål i marken. Marken började stänga sig bakom mig. Efter ett tag slutade marken stänga sig, och nerförsbacken blev platt mark. Jag tittade mig omkring och såg massa små varelser. Dom såg jätterädda ut.
- Är Mintityren med dig? Eller Uggle-Katten som vissa säger.
- Nej, det är bara jag, Tigger och min Marieta Missi. Vi gömmer oss. Minti-saken gjorde sönder vårt skepp.
(Fortsättning följer…)
HIhi BRA DELAR!
Del 4 – skriven av Valpisen
Alla de små varelserna såg ut som körsbär. Alla satt faktiskt ihop! Men de var alla olika personer. ”Vi är Distensios”, sa distensiosen längst fram. Jag blev förvånad. Distensio betyder ju Isär på latin! ”Vi kan hjälpa er om ni hjälper oss”, sa en annan. ”Mintityren gjorde så att vi sitter ihop istället för att hållas isär, vilket gör att vi rör oss klumpigt och inte kan strida”, sa den som satt ihop med den med den första. ”Förskräckligt! Visst hjälper jag er… om ni lagar mitt skepp alltså”, sa jag efter att ha tänkt efter lite. ”Avgjort”, sa den största som oturligt nog satt ihop med pytteliten.
Jag gick ut ur grottan. Jag suckade och försökte intala mig själv att allt skulle gå bra, men jag misslyckades. Jag började gå mot boet. Efter en stund var jag framme. Mintityren satt i boet. Jag hejdade mig. I hans fot satt en…KARAMELL! En vass karamel. Inte undra på att den var rasande! Vem kunde göra nåt så elakt?! Men då kom jag på det. Överallt på berget stack det utt vassa polkagrisar!
Men nu måste jag dra ut den. Jag smög försiktigt fram och satte tassen på den. Mintityren vände sig om och fräste som en katt. Den bet efter mig, men missade. Jag tog ett fastare grepp om den och drog! Mintityren tjöt, men såg sedan på mig med klara ögon som innan hade varit förryckta och bloddsprängda. Jag log och la karamellen på klippan. Sen gick jag tillbaks. När jag vände mig om såg jag Mintityren slicka sig på såret. När jag kom fram var skeppet lagat och jag, min marieta Missy och Tigger klev in och körde iväg.
(Fortsättning följer…)
bra delar va? jag har också lilla text Hålhöjd eran wiooi